7. Optimera ritningen 3: Minska antalet linjer i en cirkel eller bågeDen största optimeringen man kan göra i sin ritning är faktiskt att minska antalet linjer i de former cirkel- och bågverktygen skapar. De består egentligen av onödigt många linjer från början, något som kan minskas rejält utan att utseendet påverkas nämnvärt. Vi ska se hur vi kan göra. 7.1. Optimera cirklar
7.1. Optimera cirklarBörja med att välja verktyget Circle.
Om du nu tittar på måttrutan nere till höger så ser du att det står Sides där, precis som när vi skapade månghörningen i förra stycket. Standardvärdet för antalet sidor i en cirkel är 24.
Vi kan rita en cirkel någonstans i vår ritning.
Om vi sedan drar upp cirkeln med Push/Pull så ser vi cirkelns släta sidor. Vi vet ju nu att det är funktionen Smooth som används här: SketchUp använder den automatiskt på de former programmet "vet" är runda, såsom cirklar och bågar.
Här är alltså en vanlig cirkel vi dragit upp med Push/Pull. Nu kan vi markera hela formen genom att klicka-och-dra en ram med Select runt den...
... och sedan högerklicka på den och välja Entity Info.
Då ser vi att den markerade formen består av totalt 74 linjer och ytor.
Nu ska vi göra en mer optimerad cirkel. Välj Circle igen...
... och skriv 12. Tryck på Enter. Då har vi angett att cirkeln ska ha 12 sidor.
Nu kan vi göra en ny cirkel i vår ritning. Den ser genast litet grövre ut än den förra cirkeln, men det beror ju på att den här består av hälften så många linjer.
Sedan kan vi höja den med Push/Pull. Då ser vi att tack vare Smooth så blir den här cirkelns sidor exakt lika släta som den med dubbelt så många linjer. Man kan alltså använda en 12- eller rentav 10-sidig cirkel och uppnå i stort sett precis samma resultat som en 24-sidig cirkel. Beroende på hur många runda former man använder i sin ritning kan man spara väldigt många extra linjer och ytor.
Vi kan markera den nya formen genom att använda Select och klicka-och-dra en markeringsram runt den.
Då ser vi i Entity Info att den här formen bara består av 38 linjer och ytor. Den här formen använder alltså bara ungefär hälften så många linjer och ytor som den förra, men de ser i stort sett exakt likadana ut -- särskilt när man zoomar ut en bit. Förutom vid de tillfällen då man anser sig ha skäl för det så finns det egentligen inga bra anledningar till att låta ens cirklar bestå av 24 linjer när de istället kan bestå av 12 eller 10 och därmed bara vara som värst hälften så tunga för datorn -- åtminstone inte när man skapar större ritningar. Det här innebär naturligtvis inte att du nu är förbjuden från att använda 24-sidiga cirklar -- det viktiga här är att du förstår hur du kan minska antalet linjer i en cirkelform samt varför det är bra att göra så.
7.2. Markera alla former på samma sättHär finns en detalj som kan vara bra att känna till så den inte får dig att bli helt förvirrad: Du får fram olika antal linjer och ytor beroende på hur du markerar formen. I det här fallet fick vi fram totalt 74 linjer och enheter när vi markerade den första formen genom att klicka-och-dra en markeringsram runt den. Men om jag istället markerar den genom att trippelklicka på den med Select så får vi fram totalt 98 linjer och enheter i Entity Info, inte 74.
Skillnaden beror på att klicka-och-dra-markeringen bara markerar det som syns, vilket är i det här fallet: 24 linjer + 1 yta på ovansidan, Det blir alltså 25 + 25 + 24 = 74 linjer och ytor. Linjerna mellan ytorna längs sidorna syns inte eftersom de är utslätade, så de "räknas inte".
Men när vi trippelklickar på formen så markeras precis allt, även det som är gömt. I det här fallet markeras alltså: 24 linjer + 1 yta på ovansidan, Totalt blir det 25 + 25 + 24 + 24 = 98 linjer och ytor.
Det spelar ingen roll vilket sätt du markerar på så länge du markerar alla saker du jämför med varandra på samma sätt. Då kan vi jämföra med den andra formen. När vi drog fram en markeringsram runt den så markerades ju bara det som syns på den. Då fick vi fram ett resultat på totalt 38 linjer och ytor. Men om vi nu trippelklickar på den nya formen så även de dolda delarna markeras får vi ändå bara totalt 50 linjer och ytor.
7.3. Optimera bågarVi kan prova samma sak med bågar. Jag väljer verktyget 2 Point Arc, alltså den vanliga bågen.
Då ser vi antalet linjer bågen består av i rutan nere till höger: Standardvärdet är 12.
Jag drar fram en båge i ritningen...
... och gör den till en sluten form med verktyget Line.
Sedan drar jag ut formen med Push/Pull.
Om jag nu klickar-och-drar en markering runt formen så ser jag i paletten Entity Info att den består av totalt 43 linjer och ytor.
Då ska vi göra en optimerad båge. Jag väljer samma bågverktyg igen...
... men den här gången skriver jag 8 och trycker på Enter. Det gör att bågen består av åtta linjer istället för 12.
Sedan skapar jag en båge i ritningen...
... och gör den till en sluten form med Line...
... och drar ut den med Push/Pull.
Jag drar fram en markeringsram runt den med Select...
... och ser då att den här formen består av totalt 31 linjer och ytor jämfört med den andra, formen, som ju bestod av 43. Inte lika markant skillnad som mellan cirklarna, men den finns där.
Och om vi markerar den första formen genom att trippelklicka på den med Select så markeras ju även dess dolda linjer. Här ser vi att den egentligen består av 54 linjer och ytor...
... medan den andra formen består av 38. Samma sak gäller här som med cirklarna -- det finns inget som stoppar dig från att fortsätta använda 12-sidiga bågar i framtiden; om du tycker de behövs så behövs de. Men du måste ändå känna till både hur du kan minska antalet sidor samt varför det är bra att göra så.
Det är alltså antalet linjer och ytor som räknas, inte längden, bredden, höjden, eller något annat. En yta som är tio millimeter stor räknas som en enda yta. En yta som är tio kilometer stor räknas också som en enda yta. Det enda som egentligen har någon inverkan vad gäller ytor och linjer är hur många din ritning består av totalt. Jag kan säga på en gång att det inte finns någon magisk gräns att försöka hålla sig till vad gäller antalet linjer och ytor, utan målet är helt enkelt att vara medveten om att de räknas och att alltid försöka använda så få som möjligt för det du tänker göra. Bara att veta vad din ritning ska användas till och hur den ska visas upp tar dig i stort sett halva vägen: Då kan du utgå från det, tänka logiskt, och undvika att överdriva med detaljarbetet. Ett exempel: Vi säger att du ska göra en vanlig lägenhetsritning, och du vill göra vägguttag i den. Då räcker det med att skapa en liten vit låda -- och om du alls behöver ha hål i vägguttaget, gör dem gärna fyrkantiga med utslätade hörnlinjer: Att använda två 24-sidorscirklar för ett par hål i ett litet vägguttag vore slöseri. Om de ska vara runda, använd en cirkel med fem linjer (eller en polygon med fem sidor vars linjer du slätar ut). Sedan gör du förstås vägguttaget till en komponent så du kan placera ut hur många instanser av det du vill utan att det tynger ned ritningen. Ingen kommer att zooma in på ditt vägguttag och reta sig på att hålen inte är helt runda såvida din ritning inte handlar om just detaljerade armaturer och liknande, och bara här har du gjort en komponent som består av kanske 60 linjer och ytor istället för 300. När du sedan placerar ut ett tiotal instanser av din vägguttagskomponent i din ritning så har du ju satt ut 600 linjer och ytor istället för 3000. Så även småsaker kan ge stora effekter.
8. Mer om Hidden GeometryVi har ju hunnit använda Hidden Geometry en hel del inte bara i den här lektionen utan genom hela kursen. När vi t ex dolt ett objekt och tillfälligt vill se var det är så kan vi ju alltid aktivera Hidden Geometry. Då visas objektet som ett rutnätsmönster i ritningen så man ser var det är och ungefär hur det ser ut utan att det saktar ned datorn. Och när vi vill komma åt mjuka eller gömda linjer så visas ju de med via Hidden Geometry, så vi kan göra den hårda eller synliga igen. Men det finns en detalj i Hidden Geometry vi nog inte riktigt tittat på ännu. Det är en liten men viktig del av funktionen Här är ett klot jag skapat på samma sätt som vi gick igenom i fortsättningslektion 1: Jag gjorde en liggande cirkel och ritade en stående linje rakt upp från dess mitt. Sedan fäste jag en båge vid den stående linjens ändar och drog ut bågens buktning längs en sidaxel tills den bildade en halvcirkel. Då skapades en yta mellan bågen och linjen. Därefter markerade jag cirkelns linje med Select och klickade med Follow Me på bågens yta. Resultatet blev ett klot.
Klotet ser i stort sett slätt ut eftersom det är skapat med både bågar och cirklar, så SketchUp använder automatiskt funktionerna Soften och Smooth på det. Men det innebär att det finns en mängd linjer som inte syns. Om vi nu går in på View > Hidden Geometry...
... så visas de. Här är alltså alla mjuka linjer SketchUp gömt.
Och när linjerna syns så kan de faktiskt användas. Det gäller inte bara klot utan även exempelvis utdragna cirklars och bågars sidor med. Man kan till exempel markera en viss yta med Select...
... eller rentav dra ut den med Push/Pull.
Det går även utmärkt att färga ytorna precis som man själv vill.
När man är klar kan man stänga av Hidden Geometry igen...
... så döljs linjerna -- men ändringarna stannar kvar.
Man kan alltså använda Hidden Geometry för att ta fram allt som är dolt och påverka det som man vill. Så om du t ex vill kunna färga bara en del av en böjd yta så är det så här du gör.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
