Mekaniska reverb
[ Kapitel 4: Reverb > Akustiska reverb ]
Då det var dyrt och opraktiskt att åka runt till olika studios så började man skapa artificiella reverb på olika sätt. Ett sätt att skapa detta på är att sätta något i svängning som sedan skapar ett reverbliknande ljud. De två typer av mekaniska reverb som skapats på detta sätt är:
Fjäderreverb (Spring Reverb) och det som kallas för Plåteko (Plate Reverb).
Fjäderreverb (Spring Reverb)
Fjäderreverbet består av en fjäder (eller flera) som sätts i svängning av inkommande signal. Fjädern börjar svänga av ljudet. I andra änden av fjädern tas ljudet upp och vi kan blanda det med vårt originalljud. Man brukar säga att fjäderreverbet är ett endimensionellt reverb då det bara studsar fram och tillbaka. Flera fjädrar fästa i varandra kommer att skapa ett intressantare ljud.
Fjäderreverbet låter absolut inte som ett riktigt rum, det låter som något helt annat. Det lever fortfarande kvar, framförallt i gitarrförstärkare, där det har blivit en del av elgitarrernas sound.
Fjäderreverbet är viktigt för just elgitarrer, men det skapar även intressanta klangbilder när det används på andra saker, t.ex. sång.
Fjäderreverbet har en helt annan reverbtid än vad ett naturligt rum har.
Reverbtid hos ett fjäderreverb kontra konserthallar.
I bilden kan vi se att fjäderreverbets reverbtid är mycket längre än vad ett naturligt rum är. Det är först långt uppe i diskanten som fjädern når samma tid som konserthallarna har i basen. Det här skapar naturligtvis en helt annan klangfärg en ett naturligt rum.
Fjäderreverb
Plåteko (Plate Reverb)
Plåtekot fungerar i mångt och mycket som fjäderreverbet. Istället för en fjäder består det av en stor plåt. Plåten sätts i svängning och ljudet tas sedan upp, ofta på två olika platser för att skapa ett större ljud. (Stereo). Fjäderreverbet sades vara endimensionellt medan plåtekot då blir tvådimensionellt. Ljudet ges här även möjligheten att åka i en dimension till, upp och ner.
Plåtreverb (bild från lynda.com)
Den extra dimensionen och det faktum att plåten är styvare än fjädern ger plåten en mycket kort reverbtid som dessutom ökar något i diskanten. Plåtens diskantinnehåll och dess klang har gjort att den blivit populär som reverb på, framförallt, sång. Plåtar är stora och otympliga, men alla digitala reverb som görs idag försöker återskapa klangen hos plåtarna.
Det finns större möjligheter att påverka plåten jämfört med fjädern. Plåten är enklare att dämpa och på det sättet förändra både reverbtiden och i viss mån klangfärgen. Reverbtiden hos plåten är inte heller i närheten av ett rum.
Reverbtid hos ett plåteko kontra konserthallar.
Som vi kan se i bilden är reverbtiden hos ett plåteko mycket kortare än det hos konserthallarna. Det i sig är inget fel, det intressanta är att det är lite som en omvänd fekvensåtergivning. Istället för att vi får en längre reverbtid i basen så får vi det i diskanten. Det är inte möjligt att uppnå i ett rum då luften ”äter upp” diskanten.