Kompressortyper

[ Kapitel 2: Dynamiska processorer > Dynamiska processorer som minskar dynamiken ]

Rörkompressor
Optisk kompressor
FET- och VCA-kompressor
Digital kompressor

 

 

Rörkompressorer

Innan några smarta människor uppfann transistorn så var faktiskt alla kompressorer byggda med hjälp av radiorör. Inom ljudteknik och musik pratas det mycket rör. Det är rörförstärkare, rör-preampar, rörmikrofoner etc. Skillnaden är då att den del av kretsen som har hand om förstärkningen drivs med hjälp av radiorör. Radiorör är stora, tunga och kräver mycket spänning för att fungera.

Transistorer är små, lätta och kan drivas med hjälp av batterier. Men rör låter på ett speciellt sätt.

Det uppstår en ett speciellt ljud i rören och den eventuella distorsion som uppstår brukar man säga är vacker och musikalisk. Rören är dessutom relativt tröga vilket ger speciella attack- och releasetider. När inkommande signal förändras kommer rörkompressorn att bete sig annorlunda mot andra kompressorer, den är lite trögare, på gott och ont. Än idag byggs det rörkompressorer, helt enkelt för att de har ett ljud som många vill ha. I den digitala världen (där vi arbetar) så finns det emuleringar av rörkompressorer som går att använda.

Exempel på tillverkare av rörkompressorer (Gamla och nya)

Fairchild
Altec
Manley
Summit


Fairchild 670, rörkompressor

 

 

Optiska kompressorer

Den optiska kompressorn använder sig av en ljuskälla (ofta en lysdiod) och en ljuskänslig resistor för att förändra förstärkningen. Då ljus kan gå på (börja lysa) olika snabbt beroende på hur lampan eller dioden är konstruerad. Resistorn kommer också att reagera på ett speciellt sätt beroende på lampans intensitet. Dessa egenskaper skapar ett speciellt ljud och har blivit berömt pga. några kända kompressorer.

Exempel på tillverkare (gamla och nya)
Urei
JoeMeek
Universal Audio


Urei LA-3A, optisk kompressor

 

 

FET och VCA-kompressorer

Kompressorer baserade på halvledare brukar kallas för FET-kompressorer (eng. field effekt transistor, sv. fälteffekttransistor), eller VCA-kompressorere. VCA står för ”voltage controlled amplifier” (sv. spänningsstyrd förstärkare), och det innebär att det är en spänning som styr förstärkningen (eller försvagningen) i kretsen. VCA- och FET-kompressorer blir pga. komponenternas egenskaper väldigt snabba i reaktionstiden och möjliggör extrema attack- och realeasetider.

När en kompressor överstyrs så kommer den att skapa någon form av distorsion. Rör- och optiska kompressorer påminner om varandra i ljudet, det brukar pratas om att de är varma. VCA- och FET-kompressorer låter på ett helt annat sätt. De är vassare i ljudet och lätt att höra. Det speciella ljudet tillsammans med de snabba reaktionstiderna är ofta valet för att använda just dessa kompressorer

Exempel på tillverkare (gamla och nya)
Urei
Focusrite
dBx
Universal Audio


Urei 1176, FET-kompressor

 

 

Digitala kompressorer

I den digitala domänen, när det bara är ettor och nollor, så kan en kompressor göra nästan vad som helst. Hur kompressorn ska bete sig är plötsligt inte begränsat till elektriska komponenter, utan är nu i händerna på programmerare. Om man då ser kompressorn som något som bara ska sänka volymen, borde alla digitala kompressorer låta likadant, men det gör de ju inte. De som tillverkar kompressorer som vi använder i inspelningsprogrammen använder sig ofta av analoga förlagor för att simulera sådant ljud som många ljudtekniker och musiker är ute efter.

Jag önskar att ni alla fick möjligheten att sitta med analoga kompressorer och vrida på riktiga rattar för att ”känna på ljudet”. Det är något speciellt med att befinna sig utanför datamiljön och bara vrida och lyssna. Dessutom ger det värdefull erfarenhet om den ljudmässiga skillnaden mellan en analog förlaga och en digital kopia. Ni kommer att lära er ofantligt mycket av att testa olika kompressorer, även i den digitala domänen. Idag låter de mycket, mycket bra och nära sina förlagor. Dessutom är det ju också en prisfråga.

En Fairchild 670, som ni såg bild på innan, kostar på begagnatmarknaden mellan 30,000 och 50,000 dollar om man skulle hitta en. Motsvarande plug-in från Universal Audio kostar 149 dollar.

Ibland är kopiorna ett försök till exakt klon, både till ljud och utseende. Ett exempel på detta är Fairchild 670-klonen från UA.


Universal Audio Fairchild 670

 

Ibland ser de helt annorlunda ut som i fallet med svenska Softubes klon på Urei 1176. De får förmodligen inte ens skriva att det är en 1176 som ligger som förlaga. De skulle antagligen vara tvungna att betala för det. Det är idag UA som äger rättigheterna till Ureis gamla utrustning. (Om jag inte har helt fel.)


Softubes ”FET Compressor”, en klon på Urei 1176

 

(Ett tips är att läsa på lite om olika pluggar som ni använder eller har tillgång till. Ofta får man information om vad de traditionellt har använts till. Dessutom brukar det då förklaras vilken typ som emuleras, om det nu finns en förlaga.)

Utan begränsningar är programmeraren fri att göra vad som helst. Det som bl.a. har hänt är att många av kompressorerna får en s.k. ”look-ahead”-funktion. Det innebär att kompressorn kan läsa av ljudet innan den processar det. På det sättet kan ljudet passera igenom mer oförändrat, på gott och ont. En här funktionen har gett upphov till det som kallas ”loudness war”. Alla inspelningar som är gjorda efter ca.1995 har blivit starkare och starkare i medelvolym vilket medfört att dynamiken i musiken mer eller mindre försvunnit. Alla instrument låter lika starkt oavsett vilken volym du lyssnar på. Det finns några ihärdiga tekniker och musiker som försöker motverka detta, men det är svårt. Örat (och hjärnan) fungerar nämligen så att det som är starkare tolkar vi som bättre. ”Look-ahead”-funktionen används framförallt i det som brukar heta Maximizer. En form av kompressor/limiter som verkligen har förmågan att trycka upp volymen på materialet till max och samtidigt minska dynamiken. Används (tyvärr) ofta utan en tanke på hur ljudet påverkas. Tänk på att starkt inte nödvändigtvis behöver betyda bra.

Tillämpningsområden - Anledningar till komprimering

Tillvägagångssätt

 

 

[ Kapitel 2: Dynamiska processorer > Dynamiska processorer som minskar dynamiken ]