Tillämpningsområden - Anledningar till komprimering
[ Kapitel 2: Dynamiska processorer > Dynamiska processorer som minskar dynamiken > Kompressortyper ]
Även om det ofta är liknande resultat som uppnås med komprimeringen så är det ofta olika anledningar till varför vi komprimerar. Det här är ingen komplett lista, eller ett facit. Det här bara några olika anledningar till komprimering, det finns säkert ännu fler.
Säkerhetskompression
En av de vanligaste tillämpningsområdena för kompressorn är som överstyrningsbegränsare, som säkerhet vid inspelning. För att inte riskera att AD-omvandlare överstyrs kopplar man in en kompressor i inspelningskedjan för att komprimera de absolut starkaste partierna. Man ställer in en ratio på runt 4:1, medium/snabb attack och release samt ett tröskelvärde runt 6dB under överstyrningsnivån kan man rädda en hel del inspelningar som annars kanske gått förlorade. En annan effekt av detta är också ett annorlunda ljud, vilket ofta är eftersträvat. Då signalen tappar en del dynamik kommer den också att vara lättare att få in i mixen. De svagaste partierna kommer att bli starkare och de starkaste lite svagare.
Peak Limiting
Peak limiting är en extrem typ av säkerhetskomprimering. När vi har snabba perkussiva ljud, t.ex. en virvel finns det alltid risk att det överstyr. Vi vill komma åt de absolut starkaste partierna och limitera de. För att göra det rattar vi in ungefär samma inställningar som med säkerhetskomprimeringen, men alltid snabb attack och release och riktigt hög ratio, 10:1 och uppåt. Här är det viktigt att lyssna så att det inte påverkar ljudet negativt. När vi har snabb attack på en kompressor kan det göra att ljudet tappar i hörbarhet, det låter lite ”sämre”. Om det bara är några slag så kan det vara ok om det låter mindre bra, men inte dåligt. Lyssna och testa för att höra vad som händer.
Starkare volym
Det som alltid händer när vi komprimerar är att nivåerna jämnar ut sig. Ofta för att slippa problemet med att ett instrument blir för starkt ibland och för svagt ibland. Genom att sänka de starkaste partierna får vi en jämnare nivå och vi kan då, med hjälp av ”make-up gain” öka volymen utan att det blir distorsion. När volymen blir jämnare och starkare kommer ofta instrument att lättare hitta sin plats i mixen. Det går att fokusera mer på vilken frekvens som måste förstärkas eller försvagas för att framhäva instrumentet bättre, istället för att bråka med vilken volym instrumentet skall ha. Naturligtvis är det här ett samspel, mellan kompressor, EQ och nivå. Ett av problemen med kompressorn är att man lätt vill komprimera allting, jättemycket. Det enda som händer då är att ljudstyrkan ökar på alla instrument och det kan igen blir svårt att hitta plats för allting, för allt blir lika starkt. Det gäller att använda kompression med måtta och det är något som man lär sig genom att öva och testa. Ibland fungerar det inte med att komprimera, det kan vara för stora skillnader mellan svagaste och starkaste parti, vilket resulterar i att ljudet förstörs för mycket när kompressorn komprimerar tillräckligt. Ibland handlar det då om undermåliga musiker eller tekniker vid inspelningen, men ibland är det bara så att det inte fungerar. Ni kommer att få prova andra verktyg längre fram för att komma runt det problemet.
Tydlighet och artikulation
Sången i en låt är inte mycket värd om vi inte hör vad som sägs. Det handlar mycket om att den som sjunger skall vara duktig på att artikulera och kunna göra tydliga skillnader mellan liknande konsonanter, t.ex. b och d eller m och n. Om vi bara skulle titta på orden ”bal” och ”dal” på våra mätare skulle vi inte se någon skillnad. Om vi zoomar in på de orden i våra inspelnings-/mixningsprogram så skulle vi knappt se någon skillnad. Men vi hör en tydlig skillnad i våra öron om de är uttalade korrekt. När det sedan kommer andra ljud tillsammans med ordet, gitarrer, pianon, trummor, m.m. så kan det verkligen bli svårt att höra om det är en sänka i naturen eller om det är en dans på ett slott som det sjungs om.
Kompression kan hjälpa till att förstärka artikulationen i sången. När
kompressorn sänker volymen olika ord för ord hjälper den till att alla ord
hörs. Genom att ställa ett tröskelvärde som är under genomsnittsvolymen,
snabb attacktid och medium/snabb realease och höja ration till det som
behövs. Ofta räcker det med 4:1, men det kan mycket väl behövas mer.
Resultatet kommer att höras. Alltså det kommer att märkas att kompressorn
arbetar, men det kan vara värt det, för att det gör att texten kommer fram
tydligare.
Det är naturligtvis inte bara sång som kan behöva få förbättrade tydlighet,
eller artikulation. Det kan vara vilket instrument som helst, trumpet,
gitarr, piano etc. Om det finns melodier som försvinner kan framhävandet av
tydligheten vara ett nog så viktigt argument till varför vi använder
kompression.
Jämna ut nivåer
Alla musiker, vana som ovana, kommer att spela ojämnt på något sätt. Det kan vara allt från sångare som har dålig mikrofonteknik, till gitarrister som blir nervösa och gungar fram och tillbaka när de spelar in akustisk gitarr. Genom att komprimera mjukt kan vi enkelt jämna ut nivåerna om vi har ett sådant problem. Naturligtvis bör det redan vid inspelningen instrueras i mikrofonteknik, eller påpeka att det kanske vore bättre om du inte gungar. Det handlar alltid om att försöka ha ett så bra material som möjligt vid mixningen. Ju bättre material, desto enklare mixning. Om det behövs så är det bara att komprimera för att kompensera för en mindre bra tagning.
Förändring av ljudkaraktären
En del ljud har snabb attack och dör ut väldigt fort, t.ex. trummor. Andra smyger sig på för att sedan sakta klinga ut, t.ex. syntmattor. Pianot är unikt i att vara ett mellanting, snabb attack och sedan en långsam utklingning. Genom att använda kompressorn på ett kreativt sätt kan vi skulptera om karaktären på olika instrument, om vi vill och det behövs.
Ett bra exempel är en virvel. Ställ in attacktiden på medium, den får inte vara för snabb och realesen på långsam. Sätt en ratio på ca 6:1 och vrid försiktigt ner tröskelvärdet. Det som nu kommer att hända är att attacken på virvelljudet kommer att släppas igenom och precis efter det kommer kompressorn att sänka volymen. Resultatet blir ett helt annat ljud på virveln. Det kan göra att virveln sticker ut bättre i sammanhanget och blir lättare att uppfatta. Här gäller det verkligen att lyssna och fundera över på vilket sätt som det förändrar låtens helhet. Om du sedan minskar releasetiden så kommer sjunget i virveln att höras mera, du ökar den s.k. sustainen i virveln. Genom att göra extrema inställningar på olika instrument kan vi också höra saker som tidigare var väldigt svaga. Pröva liknande inställningar på andra instrument och se vad som händer. Rätt vad det är hittar du ett ljud som gör att elgitarren kanske låter helt annorlunda när den solar, för att attacken på ljudet blir helt annorlunda. Som sagt, pröva, experimentera och lek.
Effektkedja
Det gäller också att tänka på var i kedjan som kompressorn hamnar, dvs. före eller efter EQ. Om vi skär bort information i EQ:n med t.ex. ett högpassfilter så är det dumt att komprimera före EQ. Kompressorn kommer då, eventuellt, att reagera på material som vi i alla fall inte skall ha med i mixen. Om vi förstärker saker, kan det vara bra att lägga kompressorn efter EQ, för att kompressorn då kommer att reagera på det som har höjts i EQ:n. Lyssna och testa vad som händer beroende på vart du placerar din kompressor.
 |
|
|
Limiter |
Limiter
Ungefär vid en ratio på 10:1 och uppåt så blir det i princip så att inget som kommer ut ur kompressorn överstiger tröskelvärdet. Då har vi skapat nästa dynamiska processor, limitern. En limiter fungerar som en kompressor, men har ingen ratio. Ration är fastställd någonstans över 10:1. I övrigt brukar man hitta samma parametrar som i kompressorn, ibland är det färre parametrar. Används med försiktighet.
De-Esser
En de-esser fungerar som en kompressor, men bara i de områden där det finns S-ljud. Antingen använder man ett notch-filter och påverkar bara precis där s-ljudet är. Om det området är brett kan man ofta ställa in så att alla frekvenser ovanför en vald frekvens kommer att påverkas. De-esserns problem är att den även påverkar andra konsonanter t.ex. p, k, t, och liknande. Utöver det så kommer en hårt ställd de-esser att få vokalisten att börja läspa, vilket inte är det som vi är ute efter.
En rekommendation här är att använda sig av automation istället och helt enkelt sänka volymen på de s-ljud som blir för starka och stickiga i sin karaktär. Om man gjort detta bra kan man vara lugn. Dessutom kan man utan problem använda sig av de-esser på alla eventuella körer som dubblerar s-ljuden.
[ Kapitel 2: Dynamiska processorer > Dynamiska processorer som minskar dynamiken > Kompressortyper ]