Mac   Windows
Cmd (nedersta raden)   Shift (näst nedersta raden)
 
   
Shift (näst nedersta raden)   Ctrl (nedersta raden)
 
Ctrl (nedersta raden)   Alt (nedersta raden)
 
Alt (nedersta raden)   Esc (övre vänstra hörnet)
 
Esc (övre vänstra hörnet)   Backspace (ovanför Enter)
 
Delete (vid Enter)  
 

 
Photoshop grundkurs: CS6 Barents hus AB Nätbildarna Svefi - Sverigefinska folkhögskolan

4. En enkel färgändring

Innan vi börjar gå igenom hur markeringar fungerar ska vi se hur vi kan göra en enkel färgändring i en bild med hjälp av funktionen Färgbalans (Color Balance). Vi gör detta så vi har något konkret att använda när vi väl börjat skapa markeringar, så vi ser hur markeringarna påverkar det vi gör. Vi ska alltså bara se hur Färgbalans fungerar nu, och kommer att gå igenom funktionen olika detaljer i en senare lektion.

Öppna en bild i Photoshop. Jag använder den här bilden:


Bilden är hämtad från Public domain-galleriet freeimages.com
(www.freeimages.com) och används i utbildningssyfte.
http://www.freeimages.com/photo/1425768

 

Om du vill använda samma bild kan du spara den genom att högerklicka på den och välja "spara bild som" eller liknande i menyn som visas. Öppna sedan bilden i Photoshop.

När du har en bild öppen i Photoshop, gå in på menyn Bild > Justeringar > Färgbalans (Image > Adjustments > Color Balance).

 

Då visas ett fönster med tre dragknappar i.

Du kan flytta på fönstret genom att klicka-och-dra på dess namnlist, alltså högst upp i fönstret där det står Färgbalans (Color Balance). Om det behövs kan du flytta på fönstret så du ser din bild medan du drar i fönstrets knappar.

Man kan dra i knapparna för att lägga till mer av den nyans man drar mot: Om vi t ex drar den övre knappen mot Rött (Red) läggs det till mer rött i bilden.

 

Om inget ser ut att hända medan du drar i en knapp, se till att rutan Förhandsvisa (Preview) är förbockad i fönstret. Då kommer alla ändringar du gör att genast visas på din öppna bild.

 

Om du drar den nedre dragknappen mot Gul (Yellow) lägger du till mer gult i bilden. Det gula blandas med det röda så färgändringen blir orange. Du kan alltså blanda nyanser på det här viset. Du måste naturligtvis inte göra färgen orange, utan kan göra något helt eget.

 

Klicka på OK när du är nöjd, eller Avbryt (Cancel) om du vill avbryta ändringen utan att verkställa den.

 

När du klickar på OK verkställs färgändringen.

Före Färgbalans:   Efter Färgbalans:
 

 

(Jag går in på Redigera > Stega bakåt (Edit > Step Backward) och ångrar bort färgändringen.)

Nu kan vi göra något konkret med våra bilder: Vi kan påverka deras färger. Då blir det lättare för oss att se hur markeringar fungerar.

 

 

 

 

 

5. Markeringsverktyg: Fasta former

Nu ska vi alltså ska se vad markeringar är för något. Markeringar är en av Photoshops hörnstenar och är något man måste kunna använda. Man använder markeringar för att peka ut åt Photoshop exakt vilket område (eller vilka områden) av bilden man vill påverka.

Ett exempel: Som vi såg tidigare så påverkar funktionen Färgbalans (Color Balance) hela bilden. Men om jag först skulle göra en markering på en del av bilden (vi tittar strax på hur man gör)...

 

... och sedan använda funktionen Färgbalans så skulle endast det som finns inuti markeringen påverkas. Allt annat förblir som det var.

 

Att kunna begränsa ett verktygs eller en funktions effekt på det här viset är mycket viktigt.

Det finns en mängd verktyg och funktioner som låter oss skapa markeringar på olika vis, allt från enkla fyrkanter till att markera en exakt färgnyans i bilden. Men även om verktygen och funktionerna används på olika vis ger alla i slutänden samma resultat: En markering som begränsar effekten av det verktyg eller den funktion vi använder så att allt annat i bilden blir opåverkat.

Vi ska se hur de enklare markeringsverktygen fungerar i den här lektionen. Vi går igenom de litet mer avancerade markeringsverktygen och funktionerna i senare lektioner.

Den enklaste typen av markeringar kallas för fasta former. Det innebär att man skapar markeringar som formas som fyrkanter eller cirklar. I alla andra markeringsverktyg bestämmer man själv formen, men i det här fallet är formerna alltså förinställda.

Du hittar alla markeringsverktyg för fasta former i en och samma verktygsknapp, näst högst upp i raden till vänster. Knappen visar vanligtvis antingen en streckig cirkel eller en streckig fyrkant från början.

Om du högerklickar eller håller ned vänster musknapp på den verktygsknappen så visas alla verktyg den innehåller. De är:

 

5.1. Rektangulär markeringsram (Rectangular Marquee Tool)
5.2. Elliptisk markeringsram (Elliptical Marquee Tool)
5.3. Markeringsram för en rad (Single Row Marquee Tool)
5.4. Markeringsram för en kolumn (Single Column Marquee Tool)

 

 

 

5.1. Rektangulär markeringsram (Rectangular Marquee Tool)

 

Det här är det allra vanligaste markeringsverktyget.

(En detalj är att om en verktygsknapp visar ett visst verktyg ur sin undermeny, som hur knappen i bilden ovan redan visar den rektangulära markeringsramen, så behöver man inte ta fram undermenyn för att välja just det verktyget. Det räcker med att bara klicka på själva verktygsknappen.)

När du valt det här verktyget kan du föra in pekaren över en öppen bild. Då ser du att pekaren blivit till ett kors.

Håll då ned musknappen och flytta på pekaren. Då drar du fram en streckig rektangel vars ena hörn hamnar där du först började hålla ned knappen. En inforuta visar exakt hur bred och hög rektangeln blir i pixlar, ifall du är ute efter ett exakt mått.

 

När du sedan släpper musknappen så stannar rektangeln kvar. Det är din färdiga markering.

 

Om du nu skulle göra någon ändring på bilden, t ex via Bild > Justeringar > Färgbalans (Image > Adjustments > Color Balance) så skulle bara området inuti markeringen påverkas. Det är så markeringar fungerar.

 

 

5.1.1. Att stänga av en markering (gäller alla markeringsverktyg)

När man är klar med en markering bör man stänga av den, annars kommer allt annat man gör att också endast hamna inuti den aktiva markeringen, vilket man kanske inte vill.

Det säkraste sättet att stänga av en markering är att gå in på menyn Markera > Avmarkera (Select > Deselect). Snabbkommandot är Ctrl + D (Windows) / Cmd + D (Mac).

 

När man stänger av en markering innebär det bara att själva markeringsramen försvinner. Det du gjort med den stannar kvar.

 

Det går även att stänga av en markering genom att klicka en gång i bilden så länge ett markeringsverktyg är valt. Då stängs den aktiva markeringen av.

Men i så fall behöver man vara noga så man inte råkar dra fram en pytteliten markering när man klickar: Om det händer och du sedan t ex försöker göra en ändring i hela bilden så ser det ut som om ingenting alls händer. Det beror då på att din ändring egentligen skedde inuti den lilla markeringen du råkade skapa.

För att rätta till detta kan du i så fall gå in på Markera > Avmarkera (Select > Deselect). Om det valet går att välja så betyder det att en markering är igång. Då stängs den av, och du borde nu kunna göra din ändring.

Men det säkraste valet när man ska stänga av en markering är alltså att gå in på Markera > Avmarkera, eller ännu hellre trycka Ctrl + D (Windows) / Cmd + D (Mac).

 

 

5.1.2. Gör en fyrkantig markering

Man kan tvinga markeringen man skapar med verktyget Rektangulär markeringsram att bli till en exakt fyrkant istället för en rektangel.

Börja med att rita din markering som vanligt. Men medan du håller ned musknappen och drar fram markeringen, tryck ned tangenten Shift på ditt tangentbord.

Medan Shift är nedtryckt kommer markeringsramen att bli till en exakt fyrkant istället för en rektangel.

 

När du är nöjd med fyrkantens storlek kan du släppa först musknappen och sedan Shift-tangenten. Då fastnar den fyrkantiga markeringen i bilden. (Om du släpper Shift innan du släpper musknappen återgår markeringen till att bli rektangulär istället för fyrkantig.)

 

 

5.1.3. Flytta en markering (gäller alla markeringsverktyg)

När du har en aktiv markering i din bild kan du flytta på den. Det enda kravet är att ett markeringsverktyg måste vara valt (men det måste inte vara samma verktyg du använde för att skapa markeringen; om du gjort en fyrkantig markering så går det bra att använda t ex verktyget för den runda markeringsramen för att flytta den aktiva markeringen).

Det finns två sätt att flytta en aktiv markering på: Placera pekaren inuti markeringen. Om ett markeringsverktyg är valt blir då pekaren till en liten vit pil.

 

Håll ned musknappen inuti markeringen så kan du nu dra den dit du vill ha den. En liten inforuta visar exakt hur långt du flyttar markeringen.

 

En markering är alltid bara en markering -- den sitter aldrig fast i bilden eller påverkar den på något annat vis. Det enda markeringen gör är att begränsa de verktyg och funktioner du använder medan den är igång. Så om du går in på Bild > Justeringar > Färgbalans (Image > Adjustments > Color Balance) så kommer färgändringen bara att ske inuti markeringen. Att den flyttats spelar ingen roll. Man kan alltså återanvända en markering om man vill.

 

Ett annat sätt att flytta en markering på är att använda piltangenterna på ditt tangentbord.

Börja med att se till att ett markeringsverktyg är valt. Om du sedan trycker på t ex den högerpekande piltangenten på ditt tangentbord så kommer den aktiva markeringen att flyttas en pixel åt höger. Vänster pil flyttar markeringen en pixel åt vänster; uppåtpilen flyttar den uppåt; nedåtpilen flyttar den nedåt. Om du vill flytta markeringen bara en liten bit eller med mer precision än när du flyttar den för hand är det här det bästa sättet.

Och om du håller ned tangenten Shift medan du trycker på piltangenterna flyttar du markeringen 10 pixlar per tryck. I bilden nedan har jag flyttat den aktiva markeringen rakt åt höger genom att hålla ned den högerpekande piltangenten på mitt tangentbord.

 

 

5.1.4. Att rita en markering från mitten

Det kan vara svårt att passa in en markering precis som man vill ha den när man måste rita upp den med början i ett hörn. Men det finns en lösning: Håll ned tangenten Alt medan du gör markeringen. Då centreras markeringen exakt där muspekaren var när du började hålla ned musknappen.

Så om du vill göra en markering som omsluter ett öga i en bild kan du placera markeringsverktygets pekare mitt över ögats pupill. Sedan håller du ned musknappen, drar fram en markering, och håller ned tangenten Alt. Då kommer markeringen att centreras på pupillen i bilden. När du är nöjd med markeringen släpper du musknappen, och sedan tangenten. (Om du släpper tangenten först kommer den inte att centreras när du väl släpper upp musknappen.)

 

 

 

5.2. Elliptisk markeringsram (Elliptical Marquee Tool)

Du väljer det här verktyget genom att högerklicka (eller hålla ned vänster musknapp) på verktygsknappen för fasta markeringsformer. Då visas ju en meny med olika markeringstyper, och där kan du välja den elliptiska markeringsramen.

 

Det här markeringsverktyget ritar en rund markering. Det fungerar precis som det rektangulära markeringsverktyget. (Jag har gått in på Redigera > Stega bakåt (Edit > Step Backward) för att ångra bort färgningarna jag gjorde med det rektangulära markeringsverktyget tidigare.)

 

Verktyget skapar en helt vanlig markering, precis som knappen för den rektangulära markeringsramen. Den enda skillnaden är förstås att det här verktyget skapar en rund (eller snarare oval) markeringsram istället. Den går att använda som vanligt.

 

Om du vill ha en exakt cirkel istället för en oval markering kan du hålla ned tangenten Shift medan du drar fram markeringen, på samma sätt som när du gjorde en exakt fyrkant med det rektangulära markeringsverktyget.

 

Och det är förstås också en helt vanlig markering som kan användas.

 

Det kan vara värt att nämna att det förstås går att använda olika former av markeringar i samma bild. Man behöver absolut inte hålla sig till att enbart använda fyrkantiga markeringar, eller enbart runda markeringar. Faktum är att man ofta kombinerar flera olika typer av markeringsverktyg för att skapa mer komplicerade markeringar i en bild. (Vi ska se hur det går till litet längre fram i den här lektionen.)

 

 

 

5.3. Markeringsram för en rad (Single Row Marquee Tool)

 

Det här verktyget skiljer sig lite från den rektangulära och elliptiska markeringsramen. Du kan nämligen inte bestämma hur stor den här markeringen ska vara: Den kommer alltid att vara liggande, den kommer alltid sträcka sig över bildens hela bredd, och den kommer alltid att vara exakt en pixel hög. Verktyget markerar alltså en pixelrad, och kan vara användbart om man någon gång t ex vill göra ett liggande streck i bilden.

Jag klickar en gång med verktyget i bilden. Då får jag en liggande markering som är en pixel hög.

 

Om jag då går in på Bild > Justeringar > Färgbalans (Image > Adjustments > Color Balance) kan jag ändra färg på den markerade pixelraden. Men det är förstås svårt att se exakt hur ändringen kommer att se ut, så jag klickar på Avbryt (Cancel)...

 

... och väljer verktyget Zooma, som vi ju tittade på tidigare. Jag zoomar in på bilden tills jag ser pixlarna.

 

Då går det bättre att använda Färgbalans.

 

När färgändringen är klar stänger jag av markeringen genom att trycka på Ctrl + D (Windows) / Cmd + D (Mac), eller genom att gå in på Markera > Avmarkera (Select > Deselect), och återställer bilden till 100% genom att dubbelklicka på verktygsknappen Zooma.

Då har jag en färgad pixelrad i bilden.

 

 

 

5.4. Markeringsram för en kolumn (Single Column Marquee Tool)

 

Det här verktyget fungerar exakt som Markeringsram för en rad (Single Row Marquee Tool), men det markerar en stående pixelrad ("kolumn") istället för en liggande rad.

 

 

 

 

 

6. Alternativfältet för fasta markeringsformer

De fasta formerna har samma alternativfält. Vissa val är dock bara möjliga med vissa av de fasta markeringsverktygen.

6.1. Markeringsalternativ
6.2. Ludd (Feather)
6.3. Kantutjämning (Anti-Alias)
6.4. Stil (Style)

(Det finns även en knapp som heter Förfina kant (Refine Edge) -- den kommer vi till i en senare lektion.)

 

 

 

6.1. Markeringsalternativ

De fyra knapparna till vänster kallas markeringsalternativen. De låter oss bestämma hur våra markeringar ska fungera i förhållande till varandra. Knapparna är:

6.1.1. Ny markering (New Selection)
6.1.2. Lägg till i markering (Add to Selection)
6.1.3. Subtrahera från markering (Subtract From Selection)
6.1.4. Överlappa med markering (Intersect With Selection)

 

 

6.1.1. Ny markering (New Selection)

 

Knappen Ny markering (New Selection) är standardvalet och är intryckt från början. Den här knappen får den existerande markeringen att försvinna när man gör en ny markering i bilden.

Här är en markering jag gjort. Markeringsvalet Ny markering är intryckt. Om jag då gör en ny markering i bilden...

 

... så försvinner den gamla markeringen automatiskt.

 

 

 

6.1.2. Lägg till i markering (Add to Selection)

Lägg till i markering (Add to Selection) låter dig utöka den existerande markeringen med nya markeringar. Den existerande markeringen försvinner alltså inte. På så vis kan man skapa helt egna former på markeringen. Man kan använda olika markeringsverktyg, så man kan blanda t ex fyrkanter och cirklar.

Här är en markering jag gjort. Om jag sedan klickar på markeringsvalet Lägg till i markering...

 

... så visas ett litet plus vid pekaren när jag för den över en bild. Pluset visar att knappen Lägg till i markering är intryckt. Då kan jag rita fler markeringar i bilden utan att de som redan finns där stängs av.

Jag kan rita en separat markering (alltså en som inte tar i den aktiva markeringen på något sätt)...

 

... eller en som korsar andra markeringar. Då smälter de samman automatiskt.

Så länge Lägg till i markering är intryckt lägger man alltså bara till markeringar i bilden utan att någon försvinner.

 

Det går även att blanda markeringsverktyg. Hittills har jag bara använt fyrkantiga markeringar, men om jag väljer Elliptisk markeringsram (Elliptical Marquee Tool), den runda markeringsformen...

 

... så kan jag lägga till runda markeringar i bilden med. Men först måste jag till att knappen knappen Lägg till i markering är intryckt. Varje verktyg har ett eget "minne" för alternativen, så fastän fyrkantiga markeringsramen är inställd på Lägg till i markering betyder det inte nödvändigtvis att den runda markeringsramen också är det.

 

Sedan är det bara att använda markeringsverktyget som vanligt.

 

Oavsett hur den färdiga markeringen ser ut så räknas den som en enda markering. Så om man använder ett verktyg eller en funktion så kommer markeringen att begränsa dess effekt som vanligt...

 

... och om vi skulle klicka på knappen Ny markering (New Selection) och sedan rita en ny markering i bilden...

 

... så skulle den förra markeringen försvinna. (Det man gjort i markeringen stannar förstås kvar.)

 

Jag går in på Redigera > Stega bakåt (Edit > Step Backward) tills färgändringen försvinner och stänger sedan av markeringen genom att gå in på Markera > Avmarkera (Select > Deselect).

 

 

 

6.1.3. Subtrahera från markering (Subtract From Selection)

Markeringsalternativet Subtrahera från markering (Subtract From Selection) låter dig beskära aktiva markeringar.

Jag ser till att knappen Ny markering (New Selection) är intryckt och gör en vanlig markering i bilden. Om jag sedan klickar på markeringsvalet Subtrahera från markering...

 

... så visas ett litet minustecken vid pekaren när jag för den över bilden. Minustecknet betyder att Subtrahera från markering är intryckt, vilket innebär att de nya markeringar jag ritar kommer att beskära den aktiva markeringen i bilden.

Om jag ritar en helt ny, separat markering i bilden...

 

... så händer ingenting.

 

Det beror på att Subtrahera från markering bara är till för att beskära den aktiva markeringen, så den nya måste korsa den aktiva markeringen på något vis för att få någon effekt.

Jag drar fram en ny markering som överlappar den aktiva markeringen. När jag då släpper upp musknappen...

 

... så beskärs den aktiva markeringen: Området där den nya markeringen överlappade den aktiva försvinner. Då är den aktiva markeringen beskuren.

 

 

 

6.1.4. Överlappa med markering (Intersect With Selection)

Jag ser till att knappen Ny markering (New Selection) är intryckt och gör en ny markering i bilden.

 

Om jag sedan klickar på Överlappa med markering (Intersect With Selection)...

 

... så visas ett litet kryss vid pekaren. Det är tecknet på att knappen Överlappa med markering (Intersect With Selection) är intryckt. Om jag då ritar en ny, separat markering i bilden...

 

... så får jag ett felmeddelande: "Inga pixlar har markerats" ("No pixels were selected"). Det är bara att klicka på OK om du får det meddelandet. Markeringarna försvinner från bilden.

 

Anledningen till varför vi fick det felmeddelandet är för att vi använde markeringsalternativet Överlappa i markering (Intersect With Selection) på fel sätt: Precis som med Subtrahera från markering (Subtract From Selection) använder man bara den här knappen för att skapa markeringar som överlappar den aktiva markeringen.

Jag går in på Redigera > Stega bakåt (Edit > Step Backward) så markeringen dyker upp igen.

Den här gången kan vi göra en markering som faktiskt överlappar den aktiva markeringen. När vi då släpper knappen...

 

... så raderas hela markeringen utom det område där den nya överlappade den gamla.

 

Det här är det klart minst använda markeringsalternativet. Däremot använder man både Lägg till i markering och Subtrahera från markering (Add to Selection och Subtract From Selection) ofta när man ska skapa finare markeringar. Vi kommer att återvända till dem litet längre fram.

 

 

 

6.2. Ludd (Feather)

Rutan Ludd (Feather) gör att markeringen blöder, som det kallas.

Om värdet i rutan Ludd är högre än 0 så kommer effekten av den funktion eller det verktyg man använder på det markerade området att blöda utanför markeringes kanter med så många pixlar. Resultatet blir en mjuk toning runt markeringens kanter.

Man måste ange värdet för Ludd innan man skapar markeringen, annars händer ingenting.

Jag ska göra en markering och använda Färgbalans på den, men jag vill att färgskiftningen ska få en mjuk toning längs kanterna. Så jag börjar med att klicka i rutan Ludd (Feather) och skriva in hur många pixlar bred toningen ska vara. Jag skriver 20.

 

Sedan gör jag en vanlig markering i bilden.

 

När markeringen är klar ser vi att den ser litet annorlunda ut än tidigare: Den har fått rundade hörn. Det beror på att Ludd mjukar upp dess kanter.

 

(Om du råkar få ett sådant här felmeddelande när du ritar en markering efter du angett ett Luddvärde...

 

... beror det på att du gjort din markering för liten: Luddet "äter upp" markeringen. Då måste du antingen minska luddvärdet och göra om markeringen, eller göra en större markering.)

Markeringen går att använda som vanligt: Jag kan t ex använda funktionen Bild > Justeringar > Färgbalans (Image > Adjustments > Color Balance) i den. Då ser vi hur luddvärdet får färgeffekten att blöda ut: Effenten tonas längs kanterna, och eftersom luddvärdet är 20 är toningen 20 pixlar bred.

I det här fallet är luddvärdet så pass högt att man inte längre kan se att markeringen "egentligen" är en rektangel.

 

Det syns ännu bättre när man avmarkerar, så jag går in på Markera > Avmarkera (Select > Deselect).

 

Här är resultatet. Det här är ett sätt man kan göra tonade färgändringar i en bild, fast det finns som vanligt många olika sätt att uppnå samma sak på.

 

Vi kan se vad som händer om vi sänker luddvärdet. Jag sänker värdet till 5.

 

När jag då gör en markering får den också rundade hörn, men den här gången är de inte riktigt lika rundade som förut. Det beror förstås på att luddvärdet är lägre, så den här markeringen låter effekten bara blöda ut fem pixlar utanför kanterna.

 

När jag då använder t ex funktionen Färgbalans och ändrar färgen i markeringen...

 

... och sedan avmarkerar så markeringen försvinner så ser vi att den har en rektangulär form, fast den är luddig i kanterna. Det beror på att vi hade ett så pass lågt luddvärde. Om vi hade angett 10 istället hade rektangeln blivit ännu suddigare.

 

(Jag går in på Redigera > Stega bakåt (Edit > Step Backward) tills färgändringarna försvinner.)

En viktig detalj: När du är klar med luddet, ställ in rutan på 0 igen.

 

Annars kan det ställa till det för dig: Om markeringarna blir mjuka i kanterna, eller om du plötsligt börjar få upp en varningsruta när du ritar en markering...

 

... beror det ofta på att rutan Ludd är inställd på ett värde högre än 0.

 

 

 

6.3. Kantutjämning (Anti-Alias)

Rutan Kantutjämning (Anti-Alias) ser till att markeringens kanter blir släta. Vi ska se vad det innebär.

Kantutjämning fungerar bara med vissa markeringsverktyg: Bland de fasta formerna går rutan bara att använda med Elliptisk markeringsram (Elliptical Marquee Tool), den runda markeringsramen. Så ställ in markeringsverktyget på den runda formen och rita en rund markering i bilden.

 

För att bättre se vad som händer kan vi zooma in på markeringen. Det är bara att välja verktyget Zooma och klicka med det ett par gånger tills du ser markeringen klart och tydligt.

 

Då kan vi ändra på området i markeringen. Vi använder Bild > Justeringar > Färgbalans (Image > Adjustments > Color Balance) som vanligt.

 

Sedan kan vi avmarkera genom att gå in på Markera > Avmarkera (Select > Deselect), eller trycka på Ctrl + D (Windows) / Cmd + D (Mac).

 

Då stängs markeringen av, och vi ser då att vår färgändring inte slutar helt tvärt, utan den har pixlar längs kanterna som skapar en mjuk men smal övergång mellan huden och det gula.

Det är de pixlarna rutan Kantutjämning skapar när den är förbockad. Det gör att färgändringen får släta kanter när man ser den på håll (t ex när bilden är zoomad till 100% istället för kraftigt inzoomad, som den är nu).

 

Vi ska se vad som händer när man bockar av rutan Kantutjämning. Gå in på Redigera > Stega bakåt (Edit > Step Backward) tills du ångrat bort färgändringen och markeringe. (Zoomningar räknas inte som riktiga handlingar, så de går inte att ångra bort.)

 

Klicka sedan på rutan Kantutjämning så den blir tom.

 

Om vi nu gör en ny rund markering i bilden...

 

... och ändrar färg i den...

 

... och avmarkerar den så ser vi direkt en klar skillnad från tidigare: Den här färgändringen har ingen som helst övergång. Resultatet blir en pixlig kant, som de kallas.

 

Ibland vill man ha en pixlig effekt på det man gör, men då brukar man medvetet välja det. Så rutan Kantutjämning är nästan alltid förbockad. Man bockar bara av den när man vill att enstaka pixlar ska synas.

 

 

 

6.4. Stil (Style)

Rutan Stil (Style) låter oss ange hur markeringen ska mätas upp. Stil fungerar bara med det fyrkantiga och runda markeringsverktyget. Det finns tre olika val:

6.4.1. Normal
6.4.2. Fasta proportioner (Fixed Proportions)
6.4.3. Fast storlek (Fixed Size)

 

 

 

6.4.1. Normal

Normal är förstås standardinställningen.

 

Den gör så att markeringarna fungerar på det sätt vi är vana vid.

 

 

 

6.4.2. Fasta proportioner (Fixed Proportions)

Fasta proportioner gör att markeringen man skapar låses vid de proportioner man anger.

 

När man valt Fasta proportioner i rutan Stil görs rutorna B, för Bredd (W, för Width på engelska) och H, för Höjd, tillgängliga.

Det står redan 1 i båda rutorna. Det betyder att markeringen blir lika delar bred som hög.

 

Om vi provar ser vi att det stämmer: Hur vi än flyttar pekaren när vi drar fram markeringen förblir den exakt lika bred som den är hög.

 

Om vi däremot ändrar på det enda värdet -- i det här fallet ändrar jag värdet i rutan B (W) till 2. Det betyder att markeringarna jag nu ritar blir två gånger så breda som de är höga.

 

När jag provar stämmer det: Markeringen blir dubbelt så bred som den är hög.

 

Man kan snabbt kasta om värdena i de två rutorna genom att klicka på knappen med två pilar i mellan dem.

 

Då blir alltså nästa markering dubbelt så hög som den är bred. Och om jag nu hade skrivit t ex 5 i rutan bred hade nästa markering blivit 5 delar bred mot 2 delar hög oavsett hur stor eller liten jag hade gjort den.

 

 

 

6.4.3. Fast storlek (Fixed Size)

Valet Fastställd storlek gör att man själv får ange exakt hur stor markeringen ska vara.

 

Det står redan ett par värden i bredd- och höjdrutorna: 64 px.

 

Det innebär att om jag nu använder markeringsverktyget i bilden så blir markeringen exakt 64 pixlar bred och 64 pixlar hög oavsett hur jag flyttar pekaren.

 

Om jag ändrar värdena till en bredd på 100 och en höjd på 30 (man behöver inte skriva px för hand, utan det räcker med att bara skriva in siffrorna även om man råkat sudda bort px ur rutorna).

 

När jag då gör en markering blir den exakt 100 pixlar bred och 30 pixlar hög.

 

Man kan även ange andra mått i rutorna: Om man inte skriver något särskilt mått efter man skrivit in ett nytt värde så antar Photoshop att man menar pixlar, och lägger då till måttet px efter värdet i rutan. Men man kan alltså skriva in ett annat mått om man vill ha det. Jag skriver in 5 cm i rutan B (W).

 

När jag då gör en markering blir den 5 centimeter bred och 30 pixlar hög. (Men när man mäter i centimeter mäts det upp mot hur stor bilden blir när man skriver ut den: Om man skulle öka bildens storlek så skulle den yta en centimeter täcker också ändras. Det är därför man sällan använder centimeter eller milimeter när man jobbar med bilder i grafikprogram -- åtminstone inte de som ska skrivas ut -- eftersom de måtten ändras när man ändrar på bildens storlek. En pixel är däremot alltid en pixel stor på datorskärmen.)

 

Av de här tre stilarna är det Normal man använder allra oftast, men ibland kan Fast storlek (Fixed Size) också komma till användning: Om man t ex vet att man behöver markera ett område som är exakt 130 pixlar bredd och 204 pixlar högt så kan man ju med fördel ställa in markeringsverktyget på Fast storlek och ange det måttet, så slipper man mäta.

Men även här är det viktigt att komma ihåg att ställa in verktyget på Normal när man är klar, om man inte har andra tankar förstås. Annars finns risken att markeringsverktyget beter sig konstigt nästa gång du använder det, och du begriper inte varför eftersom du glömt att det är inställt på något annat än Normal.

 

 

 

 

 

7. Markeringsverktyg: Fria former

Markeringsverktygen för fria former skiljer sig från de fasta formerna på så sätt att när du använder dessa får du rita din markering för hand i stort sett precis som du vill ha dem, ungefär som när du ritar med en penna på ett papper.

Du hittar dem i knappen under den för fasta former. Om du högerklickar på den, eller håller ned vänster musknapp på den i en sekund, så visas en meny med alla markeringsverktyg för fria former. Där är det bara att klicka på det du vill ha.

 

Markeringsverktygen för fria former är:

7.1. Lasso (Lasso Tool)
7.2. Polygonlasso (Polygonal Lasso Tool)
7.3. Magnetlasso (Magnetic Lasso Tool)

 

 

 

7.1. Lasso (Lasso Tool)

Lassot är det enklaste men samtidigt ofta det svåraste av markeringsverktygen för fria former. Det beror på att man ritar frarm markeringen helt och hållet för hand med hjälp av musen, men om man är ovan vid att arbeta på det viset med musen blir resultatet ofta mindre bra. Det är en övningssak. Men Lasso kommer ändå väl till pass när man snabbt ska korrigera markeringar, så det är värt att kunna använda.

Vi ska se hur det fungerar.

(Jag har ångrat bort alla färgändringar i bilden.)

Jag väljer markeringsverktyget Lasso (Lasso Tool).

 

Då blir pekaren till ett lasso med en liten pil vid. Markeringen ritas fram vid pilens spets.

Jag vill markera flickans ansikte, så jag placerar markörens pil där jag vill börja rita markeringen. Jag håller ned musknappen...

 

... och för försiktigt pilen längs skiljelinjen mellan mössan och ansiktet. Det här är ganska svårt om man är ovan, men det är som sagt något man ganska snabbt kan träna upp.

 

Jag följer ansiktet så gott jag kan...

 

... tills jag når fram till punkten där jag började rita markeringen. Då kan jag släppa musknappen...

 

... så blir det en markering av det jag ritade fram. Då kan jag använda den som vanligt.

 

Om jag avmarkerar ser vi hur hela ändringen blev. En sådan här markering hade förstås varit svår att göra med t ex fyrkanten eller cirkeln.

 

En detalj är att man inte måste nå fram till startpunkten när man vill slutföra markeringen: Det går bra att släppa musknappen när som helst medan du drar fram markeringen. Men så snart du släpper musknappen drar Photoshop själv en linje raka vägen från den punkten till punkten där markeringen började.

Genom att få den linjen att bli så kort som möjligt (genom att se till att slutpunkten hamnar så nära startpunkten du kan) slipper du riskera att markeringen blir konstig. Det är därför man ofta försöker bilda en sluten form av lassomarkeringen.

 

 

 

7.2. Polygonlasso (Polygonal Lasso Tool)

Det här lassoverktyget är det enklaste att använda, eftersom man inte behöver rita för hand, utan istället får klicka fram markeringens kanter punkt för punkt.

Jag börjar med att zooma in på bilden. (Jag har ångrat bort färgändringen.)

 

Sedan väljer jag markeringsverktyget Polygonlasso (Polygonal Lasso Tool).

 

Då blir pekaren till ett lasso. Jag placerar pekarens pil där jag vill att markeringen ska början.

Man håller inte ned musknappen med Polygonlassot, utan man bara klickar för att placera ut punkter som Photoshop sedan ritar fram markeringens linjer mellan. Så jag klickar där pilen pekar, så placeras markeringens startpunkt där.

 

Då kan jag föra pekaren (utan att hålla ned musknappen) åt det håll jag vill att markeringen ska gå. Jag klickar där jag vill att nästa punkt ska hamna, så ritar alltså Photoshop en linje mellan dem.

 

Då är det bara att fortsätta på det viset: Klicka med pilen där nästa steg av markeringen ska hamna.

 

En väldigt viktig detalj när man jobbar med markeringsverktyg och har zoomat in är att inte nudda i bildens kanter medan man drar fram en markering. Annars rullas nämligen bilden iväg, ofta blixtsnabbt, och då får man rulla tillbaka så gott det går. Det blir snabbt irriterande.

Istället tar man kontroll över när och hur bilden ska rulla genom att hålla ned mellanslagstangenten när man närmar sig en kant, så blir pekaren till en hand. Då kan man hålla ned musknappen...

 

... och flytta pekaren, så rullas bilden åt det håll du drar. På så vis skapar man mer utrymme åt sin markering.

När rullningen är klar släpper man mellanslagstangenten...

 

... så återgår pekaren till sitt förra verktyg, i det här fallet Polygonlassot. Då kan jag fortsätta klicka fram markeringen. (Det här gäller för alla verktyg när du zoomat in.)

 

Om man råkar göra ett misstag med polygonlassot gör det ingenting. Här har jag råkat klicka helt fel och fått en "spik" som måste tas bort.

 

Då räcker det med att trycka på tangenten Delete (Windows) / Backspace (Mac), så raderar man det senaste klicket man gjorde. Man kan trycka på tangenten flera gånger för att backa flera klick. På så vis kan jag enkelt radera spiken...

 

... och sedan fortsätta klicka fram punkter som vanligt. Jag närmar mig bildens kant...

 

... så jag håller ned mellanslagstangenten. Då blir pekaren ju till en hand. Då håller jag ned musknappen, så kan jag rulla uppåt för att få mer utrymme åt min markering.

 

Sedan släpper jag mellanslagstangenten och kan fortsätta klicka fram markeringen.

 

Man fortsätter så tills man når fram till markeringens startpunkt. När man träffar precis rätt visas en liten cirkel vid pekaren. Det betyder att man pekar på startpunkten. Då kan man klicka...

 

... så slutförs markeringen.

(Men precis som med vanliga Lassot så måste man egentligen inte nå hela vägen fram till startpunkten, utan det går bra att slutföra markeringen när som helst. Problemet är bara att då drar Photoshop automatiskt en sista markeringslinje mellan slutpunkten och startpunkten så de bildar en slutenform ändå, vilket inte blir så bra i alla sammanhang. Det är därför man oftast försöker placera slutpunkten så nära startlinjen som möjligt, så man har full kontroll över hur markeringen ser ut när den slutförs.

När man slutför en markering med vanliga Lassot räcker det med att släppa upp musknappen.

När man slutför en markering man skapar med Polygonlassot (om man inte nått fram till startpunkten) så trycker man på Enter.)

 

Ett litet mer omständigt sätt, men enklare i slutändan!

 

 

 

7.3. Magnetlasso (Magnetic Lasso Tool)

Magnetlassot är en blandning av det vanliga lassot och Polygonlassot.

Jag har avmarkerat bilden och zoomat in på den.

 

Sedan väljer jag verktyget Magnetlasso (Magnetic Lasso Tool).

 

Jag klickar där jag vill att markeringen ska börja...

 

... och för sedan pekaren längs den linje jag vill att markeringen ska ritas.

När man klickat fast markeringens startpunkt behöver man alltså varken klicka eller hålla ned musknappen för att verktyget ska fungera: Det enda man behöver göra är att föra pekarens pil längs en kontrast- eller färgskillnad i bilden (som linjen mellan mössan och ansiktet i bilden vi använder). Då kommer Magnetlassot självt att rita fram markeringen längs skiljelinjen.

 

När man kommer för nära en kant är det bara att hålla ned mellanslagstangenten och hålla ned musknappen...

 

... så kan man rulla bilden själv. När man är nöjd släpper man både mellanslagsknappen och musknappen...

 

... så återgår man till Magnetlassot och kan då fortsätta föra pilen längs skiljelinjen.

Även om Magnetlassots markering är "fritt flytande" består den ändå av flera mindre linjer: Du har kanske märkt hur verktyget placerar ut punkter när du använder det, ungefär som när vi klickar med Polygonlassot. De kallas fästpunkter och är till för att hålla Magnetlassots markering på rätt bana. Utan punkterna "halkar" den lätt och hamnar fel.

Det kan hända att Magnetlassots markering vill korsa ett område man själv tycker den borde formas runt, som i bilden nedan, där jag tycker den borde följa mössans kontur medan verktyget bara vill korsa det området.

 

I så fall kan man försiktigt flytta pekaren bakåt längs markeringen och sedan klicka där man vill att markeringen ska dras. På så vis kan man själv alltså placera ut fästpunkter för markeringen, för att påverka var den ska gå.

 

När en fästpunkt är inklickad fortsätter markeringen därifån. Då är det alltså bara att fortsätta föra pekaren längs skiljelinjen.

 

Precis som med Polygonlassot kan man ångra bort punkter i markeringen genom att trycka på tangenten Delete (Windows) / Backspace (Mac), så även om man märker ett misstag i markeringen "för sent" kan man alltid backa tillbaka till det.

 

Men om kontrasterna i bilden är tillräckligt starka ska Magnetlassot sköta sig själv, och det enda man behöver göra är att föra pilen längs kanterna runt de områden man vill markera.

 

När man når fram till startpunkten visas en cirkel vid pekaren, som vanligt. Då kan man klicka...

 

... så bildas en markering som kan användas som vanligt.

Magnetlassot är ofta litet snårigt att få full kontroll över, men i vissa bilder fungerar det utmärkt. Allt hänger egentligen på hur starka kontrasterna är.

Av de tre lassoverktygen använder jag själv nästan uteslutande Polygonlassot när jag ska göra finare markeringar.

 

 

 

 

 

8. Alternativfälten för de fria formernas markeringsverktyg

Alternativfälten för markeringsverktygen Lasso och Polygonlasso (Lasso Tool och Polygonal Lasso Tool) ser likadana ut och består av knappar och rutor vi redan tittat på. Däremot så innehåller alternativfältet för Magnetlassot (Magnetic Lasso Tool) ett par extra rutor.

 

8.1. Markeringsalternativ, Ludd (Feather), Kantutjämning (Anti-Alias)
8.2. Bredd (Width)
8.3. Kontrast (Contrast)
8.4. Täthet (Density)
8.5. Känslighet (Sensitivity), gäller endast digitala ritplattor

 

 

 

8.1. Markeringsalternativ, Ludd (Feather), Kantutjämning (Anti-Alias)

De här knapparna och rutorna fungerar precis som de vi tittade på tidigare: Markeringsalternativen låter dig välja om ditt markeringsverktyg ska skapa nya markeringar, utöka den aktiva markeringen, beskära den aktiva markeringen, eller bara låta de områden där två markeringar överlappar varandra vara kvar.

Ludd (Feather) anger hur många pixlar verktygets eller funktionens effekt ska tonas från nästa markerings kanter.

Kantutjämning (Anti-Alias) bestämmer om markeringens kantlinjer ska bli släta eller inte.

 

 

 

8.2. Bredd (Width)

Den här rutan kallas även "magnetbredd", vilket kan underlätta att förstå vad den går ut på. Anledningen till varför verktyget heter Magnetlasso (Magnetic Lasso Tool) är för att det uppfattar skiljelinjer mellan kontraster och färgändringar som en magnet för markeringen du ritar fram.

Ju högre pixelvärde du skriver in i rutan Bredd (Width) desto större område runt pekaren känner Magnetlassot av.

Innan vi går igenom hur Bredd påverkar verktyget finns det något man kan göra för att få bättre uppsikt över vad man gör: Om man trycker på tangenten Caps Lock medan Magnetlassot är valt så blir pekaren till en cirkel. (Du hittar tangenten Caps Lock längst till vänster på ditt tangentbord.)

Värdet i rutan Bredd anger cirkelns radie (alltså hur stor cirkeln är mätt från dess mitt till dess kant). Så ju högre Bredd desto större cirkel.

Om Bredd är inställd på 3 px så får cirkeln en radie på 3 pixlar.

 

Om Bredd är inställd på 15 px får cirkeln en radie på 15 pixlar.

 

Anledningen till varför man ibland vill öka eller minska värdet i rutan Bredd är för att den påverkar hur noga man behöver vara med att föra pekaren längs skiljelinjen runt det man vill markera.

Det går bra att öka värdet för Bredd när du ska markera något i en bild som innehåller stora, enfärgade fält. Då behöver du inte vara så noga när du flyttar på pekaren, utan lassots markering sugs mot den närmaste skiljelinjen även om du inte pekar rakt på den. Så länge den finns inuti cirkeln är det bra. Det är skiljelinjen som ligger närmast cirkelns mittpunkt som får mest uppmärksamhet av verktyget.

 

Om du däremot jobbar med en litet stökigare bild eller ett mer detaljerat område så är det lätt hänt att Magnetlassots markeringslinje far iväg åt något oväntat håll till en annan kontrast- eller färgskiljlinje. I så fall kan man prova sänka Breddvärdet. Då minskar området pekaren känner av kontraster i, så den blir hårdare styrd, men då måste man också vara mer exakt med var man pekar. Men så länge man zoomar in rejält brukar det gå bra.

 

När du är klar, glöm inte att trycka på Caps Lock igen så den stängs av. Om den tangenten är aktiv och man t ex börjar skriva text så skriver man ju bara stora bokstäver. Då får man trycka på Caps Lock igen, så återgår texten till att skrivas normalt.

Standardvärdet för Bredd (Width) är 10 px.

 

 

 

8.3. Kontrast (Contrast)

Kontrastvärdet skrivs i procent, alltså från 0% till 100%, och anger hur starka skillnaderna i färg eller kontrast behöver vara för att verktyget ska känna av dem och kunna använda skiljelinjerna mellan dem som magneter.

Ju högre värde desto starkare måste skillnaden i färg eller kontrast vara för att verktyget ska känna av den. Ju lägre kontrastvärde desto känsligare blir verktyget.

Så om du ska använda Magnetlassot i en bild med blekt mönster i (t ex på ett tyg) kan det vara bra att höja värdet för Kontrast en aning, så lassot inte störs av mönstret.

Om du däremot vill att mönstret ska fungera som en magnet för lassot kan du öka kontrastvärdet istället.

Standardvärdet för Kontrast (Contrast) är 10%.

 

 

 

8.4. Täthet (Density)

Värdet för täthet (Density) anger med hur stora mellanrum Magnetlassot ska placera ut fästpunkter.

Ju högre värde desto längre mellan punkterna. Det låter markeringen du ritar bli mjukare och mer flexibel, men då kan du behöva klicka fast fästpunkter för hand oftare för att ha kontroll över hur markeringslinjen far.

Ju lägre värde desto tätare blir det mellan fästpunkterna. Då sätter alltså Magnetlassot ut fästpunkter oftare, vilket ofta resulterar i en mer exakt markering, men den kan även lätt bli kantig.

Man brukar ofta höja värdet för Täthet om området man ska markera är invecklat, t ex om man försöker följa konturen runt veckat tyg.

Om man däremot ska markera vidare ytor med slätare linjer i så kan man ofta sänka Tätheten om man vill, för att låta linjerna mellan punkterna kunna böjas litet extra.

Standardvärdet för Täthet (Density) är 57.

 

 

 

8.5. Känslighet (Sensitivity), gäller endast digitala ritplattor

Om du har en digital ritplatta kan du aktivera den här knappen. Ju hårdare du då trycker med pennan medan du använder Magnetiskt Lasso desto högre kommer värdet för Bredd (Width) att vara. Ändringen är temporär, så när du lättar på pennan minskar värdet igen.

 

 

 

 

 

9. Rätta till dina markeringar

Som vi redan sett så kan man blanda olika markeringsverktyg. Vi ska se ett typiskt exempel på hur man kan göra en grundmarkering och sedan använda mer passande markeringsverktyg för att rätta till de eventuella fel som dyker upp i den.

Jag ska använda markeringsverktyget Lasso (Lasso Tool) för att markera ansiktet i bilden. Jag placerar lassots pil där jag vill börja och håller ned musknappen.

 

Sedan drar jag en markering runt ansiktet så gott jag kan...

 

... men det blev inte så bra: Jag råkade slinta till både vid hakan och kinden. Markeringen sticker ut nedanför hakan, och går för långt in vid kinden. Det måste jag rätta till.

 

Jag ska börja med hakan. Jag behöver beskära markeringen där, så jag ska väljer ett passande verktyg. (Det finns inget rätt eller fel, men jag använder oftast Polygonlassot (Polygonal Lasso Tool) i såna här sammanhang eftersom man har så stor kontroll över det, till skillnad från vanliga Lassot där man alltid måste hålla ned musknappen, eller Magnetlassot där verktyget alltid ritar en markering oavsett vad man gör.)

Så jag väljer alltså verktyget Polygonlasso.

 

Jag vill skära bort den bit av markeringen som sticker ut nedanför hakan, så jag ställer in verktyget på Subtrahera från markering (Subtract From Selection) i alternativfältet.

 

Sedan klickar jag med pekarens pil där jag vill börja dra fram markeringen...

 

... och flyttar pekaren.

Jag klickar fram en linje som går längs hakans kontur. När det är gjort kan jag sluta formen runt den del av markeringen som sticker ut (läget Subtrahera från markering beskär ju bara de bitar av den aktiva markeringen man omsluter med den nya markeringen). Jag behöver inte vara så noga när linjen längs hakan är klar, så jag bara pekar och klickar för att göra en sluten form av den nya markeringen.

 

När jag når fram till startpunkten visas en liten cirkel. Det betyder att min nya markering är påväg att slutas.

(Man måste som sagt inte nå hela vägen fram till startpunkten för att sluta markeringen, utan det går bra att slutföra markeringen när som helst -- när man använder Polygonlassot kan man trycka på Enter för att slutföra markeringen oavsett var slutpunkten är. Men då dras en sista markeringslinje raka vägen från slutpunkten till startpunkten så markeringen ändå bildar en sluten form. Det är därför man oftast vill placera slutpunkten så nära startpunkten man kan, så man har full kontroll över hur markeringen ser ut.)

 

När markeringen slutförs beskärs bara det område den slutförs. Nu ser hakan bättre ut.

 

För att rätta till kinden behöver jag ställ in verktyget på Lägg till i markering (Add to Selection).

 

Det gör att markeringen jag nu skapar läggs till den aktiva markeringen. Man utökar alltså markeringen som redan är igång i bilden.

Jag klickar med pekarens pil där jag vill börja rita min utökning...

 

... och ritar en ny markering längs kindens kontur. Jag är så noga jag kan. Sedan kan jag gå tillbaka till startpunkten på insidan av den färdiga markeringen. Om jag skulle klicka mig fram till startpunkten på utsidan av markeringen skulle den ju utökas alldeles för mycket och skapa ett nytt fel.

 

När jag når fram till startpunkten visas en liten cirkel vid pekaren. Då klickar jag...

 

... så slutförs markeringen, och den aktiva markeringen utökas så den omsluter kinden.

 

Jag vill nu göra hål i markeringen för ögonen. Då behöver jag först zooma in så jag tydligare ser vad jag gör.

 

Sedan väljer jag ett passande markeringsverktyg -- jag håller mig till Polygonlassot -- och ställer in det på Subtrahera från markering (Subtract From Selection), eftersom jag vill skära hål i den aktiva markeringen.

 

Då kan jag klicka fram en markering runt det inzoomade ögat.

 

När markeringen är klar och slutförs...

 

... bildas ett hål i den aktiva markeringen. Det berodde alltså på att verktyget var inställt på Subtrahera från markering: Det skär bort de delar av den aktiva markeringen man omsluter med sin nya markering, vilket i det här fallet var ena ögat.

 

Jag håller ned mellanslagstangenten och rullar den inzoomade bilden över till det andra ögat. Där gör jag en till markering medan Subtrahera från markering är intryckt...

 

... och då görs ett hål i den aktiva markeringen runt det andra ögat med.

 

Nu är jag klar med markeringen. Då kan jag återställa den till Ny markering (New Selection). Det är förstås inget krav, men det är klokt att återställa verktygen så man inte blir förvirrad nästa gång man ska använda dem och de inte fungerar så som man tänkt.

 

Om jag nu använder Färgbalans på bilden påverkas markeringen som vanligt. Men här uteblir ju ögonen, eftersom jag just ritat hål i markeringen runt dem.

 

Om jag avmarkerar syns ändringen bättre: